och det jäser…

jäsningJag insåg att jag glömt uppdatera bloggen, men det finns heller inte så mycket att skriva om. Det där som håller på att bli vin i hinken står fortfarande och bubblar, jag knackar lite på den ibland för att få ut så mycket koldioxid som möjligt.

Och medan vi (jag) väntar på att den där grumliga sörjan ska bli vin, varför inte läsa lite mer om jäst i allmänhet och hur det nu blir vin av det? I princip är det samma sak att jäsa vin som att jäsa bröd, när man bakar är det koldioxiden man vill åt för att få luftigt bröd, när man gör vin är det alkoholen man vill åt.

Såhär ser iaf den matematiska formeln ut:

Att jästen kan jäsa vin beror på att den förökar sig genom att enzymerna i jästen omvandlar socker till koldioxid och etanol (alkohol) enligt följande formel:
C6H12O6 -> 2 C2H5OH + 2 CO2 + värme

(1 sockermolekyl -> 2 alkoholmolekyler + 2 koldioxidmolekyler + värme.)

Socker blir till sprit helt enkelt, tack vare jäst. Så fruktansvärt genialt och enkelt… =)

Mer om jäst vid bakning:

- Ända sedan livets begynnelse så har jästsvampar funnits. Jästsvampar finns överallt i naturen, ca 6000 olika arter och förekommer särskilt mycket där det finns gott om socker som t.ex. vid blommor. De sprids med insekter, djur och vinden, har stor motståndskraft och anpassningsförmåga till nya miljöer.

Egyptierna blandade mjöl med vatten från Nilen och lät detta stå i några dagar – vips så hade man en surdeg. Sedan togs en bit av degen och smulade i nästa deg som fick jäsa ett dygn och så fortsatte det. Brödet blev porösare och mer lättsmält av surdegen. Denna metod användes ända fram till 1700-talet då man i Holland kom på att den jäst som samlades på ytan i jäskaret, när man brände alkohol, kunde skummas av och användas vid brödbakning. Samma tillvägagångssätt utnyttjades vid öltillverkning.

Bagerijäst framställes i Holland första gången 1781 och är en mikroorganism som är endast 4,8 tusendels millimeter stor. Den förökar sig många gånger om på några timmar genom att man tillsätter näring i form av vatten, kolhydrater, kväve, fosfor och syre (kväve och fosfor i föreningar, ej som grundämnen. Allt detta flyttas sedan till ett jättekar där jästen får föröka sig och ny näring tillsätts. Så håller man på i fem dygn. Av de ursprungliga milliliterna har 150 ton jästmassa producerats. Då avbryts jäsningen, den separeras, tvättas och packas i en kilos förpackningar till bagerier och i 50-grams paket till affärerna. I de små gula paketen finns 500 miljoner jästceller av slumrande bakterier.

Och jag hittade en gammal artikel om vin, vin är visst bra för oss… :)

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/vin-viktigast-for-langt-liv-1.897831

Your Comment