Det ringde frenetiskt på dörren idag under eftermiddagen. Utanför stod en uniformerad polis och bad att få komma in. Jag hade visserligen inget emot det, men kände ändå den där obehagliga känslan komma krypande av att något kan ha hänt någon närstående. Sist polisen knackade dörr i min trappuppgång hade de hittat en sportbag med styckade kroppsdelar i, ingen jag kände, men ändå.
Nu var det lyckligtvis inget allvarligt. Polisen hade bara hittat en ”tjuvgömma” som de kallade det med stöldgods i källarförrådet. Ett källarförråd som tidigare hört till min lägenhet men som åtminstone inte jag har använt på minst ett par år. Efter att ha förvissat sig om att jag var ensam hemma och att allt var lugnt rapporterade han på radion till sin kollega. Sedan följde ett kort förhör där han bad om hjälp att få kontakt med Botkyrkabyggen och de områdesansvariga.
Jag slapp i alla fall bli misstänkt för något brott, eftersom jag är svensk och dem de jagade uppenbarligen var invandrare. Jag kan annars se Aftonbladets rubriker framför mig ”Sverigedemokrat gripen för stöld”. Inte för att jag någonsin varit medlem i något politiskt parti eller blivit straffad för något brott, men det brukar å andra sidan inte hindra kvällspressen med tanke på misshandeln av Erik Almqvist i helgen.
Jag gick i alla fall ned till bottenvåningen för att se vad som stod på. Och blev återigen förhörd av nyss nämnda polismans kollega som stod där med brottsoffret. En stackars man hade blivit av med ljudutrustning för 16000 kronor och sedan sett någon försöka sälja den på Blocket. Han hade själv ringt på annonsen, stämt träff med tjuvarna och kontaktat polisen, men tjuvarna hade lyckats komma undan. Hur polisen inte lyckats gripa dem förstod jag mig däremot aldrig på.
- Jaja, det här är Alby sa jag till polisen, som skrattade instämmande. Bara ännu en dag i det nya mångkulturella Sverige.
