Jag får be om ursäkt för att bloggen varit så pass tyst, jag ser att det finns en skara trogna läsare som är inne titt som tätt för att se vad som händer. Egentligen beror det inte på att jag inte haft något att skriva om, tvärtom, jag vet inte i vilken ände jag ska börja.
Jag var på plats i Rinkeby i samband med de mångkulturella bränderna där, när en skola, en bank, en polisstation och ett stort antal fönsterrutor krossades. Det brinner inte enbart i de svenska storstäderna, även Norge har fått sin beskärda del av mångkulturen. I Norge brann inatt ett asylboende i Drammen, de asylsökande själva kastade sten och tände sedan på.
Många försöker analysera sönder i atomer varför de asylsökande gör som de gör, varför tände somaliska män i 20-25 årsåldern eld på Rinkebyakademien? Utanförskap pratas det om. Det utreds och det analyseras, och det har vi gjort i Sverige i ett par decennier nu. Det är lätt att analysera över ett glas rödvin när man inte bor i mångkulturen, när man själv bor långt ifrån invandrarförorterna.
Den analysen har däremot inte jag råd med, jag bor i Alby, här brinner flera bilar varje månad och några gånger per år tänder invandrargäng från Mellanöstern och Afrika eld på skolor och dagis. Framförallt är det unga män i 20-årsåldern som tänder på, det är inga småbarn eller tonårsgäng vilket media försöker bortförklara det som.
De etablerade politiska partiernas recept för att bryta segregationen är mer bidrag och fler invandrare. Desto mer traumatiserade och infekterade konflikthärdar i världen de kommer från, desto bättre tycks det. Storstädernas svenska arbetarförorter har med en socialmoderat våldspolitik förvandlas till små inbördeskrig i miniatyr.
Kanske är det journalisterna som inte har råd att åka till Mogadishu, nu kan de ta t-banan till Rinkeby istället för att få de krigs-lika scener de eftersträvar till förstasidorna. Är det ett klimat-tänk som ligger bakom månne? Vi svenskar som råkat bosätta oss fel blir pjäser på ett brädspel som offras i kriget för det mångkulturella.
Fittja/Alby är en invandrarförort inträngd mellan motorvägen och en vik av Mälaren. Förorten är stor som en liten småstad i södra Stockholm. Här har på mindre än ett år elva människor skjutits ned på öppen gata. Det är långt värre än i de mest kriminella städerna i Amerika. Sist var det två ungdomar som sköts i Fittja, i maj sköts en familjefar ned på väg till jobbet på öppen gata i Alby. Det var blod överallt och små barn blev vittnen till händelsen. Alltihop tystades i sedvanlig ordning ned av riksmedia, de mångkulturella baksidorna ville man inte gärna rapportera om.
För att ytterligare släta över har man på bland annat Sveriges Television gått ett steg längre. Invandrarmännen får sina röster förvrängda när de intervjuas och de förses med nya svensk-klingande namn. Allt för att tittare ute i landet i det längsta ska invaggas i föreställningen om att det är svenska ungdomar som tänder på, och inte att det är invandrade män från Somalia.
De två männen Badr och Hussein, som var nyckelpersoner bakom anstiftandet av upploppen, försågs i media med de mer passande namnen Johan och Gustav.
Jag var där när det hände, jag var där och såg journalisterna säga åt poliserna vad de förväntades säga när kameran rullade. Allt är inget annat än en sketch där polisen förväntas spela med och prata om utanförskap och vikten av mångfald och mångkultur. Säger man inte det man förväntas säga, går mikrofonen vidare till en annan polis.
Och polisen spelar naturligtvis med i farsen, för inte vill han väl bli uthängd som rasist i riksmedia?


Har jag försvarat någon som tänder eld på bilar eller våldtar? Knappast, va?
Jag bara ifrågasatte dina allvarliga anklagelser mot journalisterna och mot polisen, eftersom du skrev att du ”såg [sic!] journalisterna säga åt poliserna vad de förväntades säga”. Om du nu dessutom hörde dem kan du väl göra det jag bad dig om i min förra kommentar, nämligen ge något exempel på vad som sades. Din lilla sammanfattning litar jag nämligen inte riktigt på.
”Jag var där när det hände, jag var där och såg journalisterna säga åt poliserna vad de förväntades säga när kameran rullade.”
Det här är verkligen ett scoop! Kan du ge något exempel på vad som sades? Nej, just det. Du SÅG dem ju bara. Balanserade Bloggo strikes again.
Nej? Jag stod bredvid så jag hörde vad de sa.
Varför så fientligt inställd mot mig? Det var inte jag som brände ned skolan, det är inte jag som tänder eld på bilar, det är inte jag som rånar pensionärer eller våldtar tjejer… Varför vill du så förbenat gärna försvara dem som gör sådana illdåd? Är du själv en utav dem?
Sverige är på god väg ner i avgrunden,det kan vi tacka våra efterblivna politiker för.
Det här landet går inte att rädda, det är försent nu.
Ännu en bra artikel Bloggo! Jag har saknat ditt skrivande. Du gör ett kanonjobb.
För att lättare förstå de mekanismer som ligger bakom journalisternas agerande rekommenderar jag att läsa Atlands artikel.
http://atland.motpol.nu/?p=351&cpage=1#comment-5562
”lies, lies, lies…surprise, surprise”
Tyvärr blir jag inte förvånad över denna rapport.
Varför kalla etablerade medier ”gammelmedia” när ”lögnmedia” vore en mer träffande benämning.
Intressant, länkar den från min sida.
Det sägs att man inte saknar kon förrän båset är tomt, och faktum är att jag, och säkert väldigt många med mig, saknat ditt skrivande Bloggo. Hoppas du tar nya tag och fortsätter belysa samhällsutvecklingen ur din synvinkel, idag är det viktigare än någonsin vilket ditt senaste inlägg illustrerar.
Så klart de kommer hit om de inte får stanna i Norge.
Vi skall minsann visa vilka goda människor vi är,om vi så skall förgås på kuppen.
Svenska journalister har en tydlig politisk agenda – därför gör de allt för att dölja utlänningars våld mot svenskar.
”Generellt ligger journalistkåren till vänster om sin publik. I sakfrågor märks skillnader i synen på exempelvis flyktingmottagningen i Sverige. 11 procent av journalisterna vill minska flyktingmottagandet mot allmänhetens 49 procent.”
Källa: Svd
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_208921.svd
Skicka dem inte till Sverige bara!