EXTRA: RIKSDAGEN ÄNDRAR GRUNDLAGEN

Tom plenisal - riksdagen

Imorgon, torsdag, tas i Riksdagen flera viktiga steg för ”omfattande ändringar” i de svenska grundlagarna. Inte mindre än tre av de fyra grundlagarna ska förändras.

Det är svårt att tro att särskilt många riksdagsledamöter faktiskt läst igenom den drygt 400 sidor långa proposition som de imorgon röstar igenom. Detta trots att det är ”omfattande ändringar” i grundlagen det rör sig om – och det är Justitiedepartementet själva som beskriver ändringarna som just omfattande. Såhär skriver de:

”I propositionen föreslås omfattande ändringar i regeringsformen. Det föreslås även ändringar i vallagen (2005:837) och kommunallagen (1991:900) samt en rad följdändringar i bl.a. riksdagsordningen. I regeringsformen föreslås ändringar av bestämmelserna om regeringen, riksdagens kontrollmakt, normprövning och domstolarnas ställning.”

Men Regeringen vill även göra ändringar i Tryckfrihetsförordningen och i Yttrandefrihetsgrundlagen. Det är sällsynt många och omfattande förändringar av grundlagarna som skyndas igenom innan Riksdagen går på sommarledighet och riksdagsvalet hålls i höst. Här listas ett urval av alla de ändringar som Riksdagen försöker smyga igenom medan statlig media i god samarbetsvillig anda lägger locket på.

Flera förändringarna syftar till att förflytta makt ifrån medborgarna till politikerna. Nivån höjs för hur många röstberättigade medborgare som måste kräva en kommunal folkomröstning för att den ska genomföras. Andelen höjs från 5% till 10% av de röstberättigande. Samtidigt blir det enklare för kommunala politiker att kräva samma sak.

Förändringarna i Regeringsformen innebär bland annat att ”ensamkommande flyktingbarn” till viss del nu får grundlagsskydd. Den mening som i Regeringsformen tydligt deklarerat att ”Riksdagen är folkets främsta företrädare” – kommer helt att försvinna, liksom den mening som deklarerar att kommunerna ska styras av demokratiskt valda församlingar. I övrigt har förtydligandet i Riksdagsordningen om att kammarens samlingar är offentliga försvunnit i den nya laglydelsen.

Regeringsformen ändras också så att den inte endast omfattar svenska medborgare – vilket den gör idag – utan även omfattar invandrare, legala såväl som illegala. Därmed finns risk att gränspolisens arbete med att spåra och avvisa illegala flyktingar försvåras, då de plötsligt åtnjuter samma rätt som svenska medborgare till rörelsefrihet. Sveriges EU-medlemskap blir grundlagsskyddad, ett hårt slag mot Sverigedemokraterna som vill ta Sverige ut ur unionen.

En annan förändring är villkoren för när statsmakten får sätta in väpnade styrkor på svenskt territorium – en förändring som går i strid med vad Försvarsmakten själva vill. Regeringen vill utöka möjligheterna att rikta vapen mot det svenska folket – om så krävs – med lagtillägget ”till rikets försvar”. I grunden råder en tvist mellan regering och försvarsmakt om vad som menas med ”krig och krigsfara”.

”Om det anses nödvändigt bör tillämpningsområdet avgränsas till krig eller krigsfara som hotar statens existens eller territoriella integritet eller när det i övrigt vid krig eller krigsfara föreligger trängande behov”, skriver Försvarsmakten. Den lagändring Försvarsmakten motsätter sig medger tolkningsutrymme och godtycklighet som i extrema fall innebär att politikerna med vapenmakt kan skydda sig själva ifrån medborgarna.

Häromdagen rapporterade oberoende tidningen Fria Tider om hur svensk militär tränar inför ett tänkt inbördeskrig i Sverige.

DN FT

About the Author