Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet

Denna rapport är starkt omdiskuterad och media, framförallt Aftonbladet, har upprepade gånger gått ut och hävdat att den inte ens existerar. Därför har jag valt att publicera delarna Förord, Sammanfattning och Diskussion på min blogg i syfte att öka kännedomen om rappportens faktiska existens. Klicka gärna på länken nedan om du vill läsa hela rapporten. Rapporten är mycket grundlig och behandlar brottslighet bland invandrare jämfört med brottslighet bland etniska svenskar. Invandrarnas överrepresentation i brottsstatistiken och vilka invandrade grupper som är mest överrepresenterade och för vilka brott tas också upp. Vissa etniciteter pekas tydligt ut som mer brottsbenägna än andra.

Läs hela rapporten på följande länk:

.

Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet

RAPPORT 2005:17

……………….. sidbrytning ………………..

Brå – centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott

Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället. Det gör vi genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet, brottsförebyggande arbete och rättsväsendets reaktioner på brott.

……………….. sidbrytning ………………..

Denna rapport kan beställas hos bokhandeln eller hos
Fritzes Kundservice, 106 47 Stockholm. Telefon 08-690 91 90,
fax 08-690 91 91, e-post order.fritzes@nj.se
Produktion:
Brottsförebyggande rådet, Information och förlag,
Box 1386, 111 93 Stockholm. Telefon 08-401 87 00, fax 08-411 90 75,
e-post info@bra.se
BRÅ på Internet www.bra.se
ISSN 1100-6676, ISBN 91-38-32228-5
Författare: Peter Martens, Stina Holmberg
Omslag: Britton & Britton
Tryck: Edita Norstedts 2005
© Brottsförebyggande rådet

……………….. sidbrytning ………………..

.

Innehåll

FÖRORD 5

SAMMANFATTNING 7
Diskussion 10

INLEDNING 14

TIDIGARE STUDIER   16
Internationella studier   16
Svenska studier   17

DENNA UNDERSÖKNING   22
Speglas faktiska skillnader i brottslighet?   22
Rapportens frågor   27

DEN ANMÄLDA BROTTSLIGHETEN ÅREN 1997–2001   28
Det faktiska antalet brott är större än antalet polisanmälda brott   28
De polisanmälda brotten är fler än misstänkta personers brott   28
Brottsligheten bland misstänkta med svensk respektive utländsk bakgrund   29
Hur fördelade sig alla polisanmälda brott på personer med svensk och utländsk bakgrund?   30

OLIKA GRUPPERS RISK ATT VARA REGISTRERADE FÖR BROTT   33
De flesta är inte registrerade för brott   33
Utrikes födda är oftare registrerade för brott än de som är födda i Sverige   33
Jämförelse med resultaten i Brå:s förra studie   34
Är de observerade överriskerna höga?   35
Grupper från vissa ursprungsområden är mer överrepresenterade än andra   35
Invandring i tidig barndom en skyddsfaktor mot brottslighet   38
Överrisker efter standardisering med avseende på vissa demografiska variabler   39

ÖVERRISKER FÖR OLIKA BROTTSTYPER   41
95 procent av utrikes födda är inte misstänkta för vare sig tillgreppsbrott eller våldsbrott 42
”Invandrarnas barn” är oftare registrerade för typiska ungdomsbrott   42
Högre överrisker för vissa brott än andra   43
En del skillnader i överrisker mellan könen   45

REFERENSER 47

BILAGOR 51
Bilaga 1. Kodning av bakgundsvariablerna 51

……………….. sidbrytning ………………..

Bilaga 2. Begränsningar i möjligheterna att jämföra resultat från Brå:s båda studier   54
Bilaga 3. Vistelsetid, ålder vid invandring och andelen misstänkta bland utrikes födda   58
Bilaga 4. Tabeller   61

ENGLISH SUMMARY 70

……………….. sidbrytning ………………..

.

Förord

Det har gått nästan tio år sedan Brå publicerade uppgifter om svenskars och invandrares registrerade brottslighet i rapporten Invandrare och invandrares barns brottslighet – en statistisk analys (Brå-rapport 1996:2). Studien som presenteras i den här rapporten är en uppföljning av den rapporten. Ett syfte med rapporten är att få en bild av hur invandrare och svenskar skiljer sig åt i den registrerade brottsligheten i dag. Sedan uppgifterna, som låg till grund för den förra studien, samlades in har det svenska samhället genomgått en ekonomisk kris som bland annat resulterat i en ökad konkurrens om jobb på arbetsmarknaden. Parallellt med denna utveckling har antalet invandrare från krigsdrabbade länder både inom och utom Europa ökat kraftigt. De utrikes födda som bosatt sig i Sverige under 1990-talet har därför haft särskilt svårt att etablera sig i det svenska samhället. Det finns all anledning att förmoda att bilden av brottsligheten bland svenskar och invandrare förändrats en del sedan förra studien.
. . En del kritiker har ifrågasatt nödvändigheten av en ny undersökning om brott bland svenskar och invandrare och menar att den är till mer skada än nytta. Det finns en risk att uppgifter rycks ur sitt sammanhang och presenteras på ett sätt som förstärker ett vi- och dom-tänkande. Sådana farhågor får man inte nonchalera. Brå har dock gjort bedömningen att en kunskapsbaserad bild av svenskars och invandrares brottslighet är bättre än en bild som är grundad på gissningar och personliga uppfattningar. Avsaknad av aktuella fakta om brottsligheten bland utrikes födda och deras barn underlättar att myter skapas och befästs. Om den registrerade brottsligheten visar sig vara påfallande hög i några grupper av utlandsfödda så försvinner inte problemen om man inte belyser dem och talar öppet om dem. En korrekt bild av problemens omfattning och utveckling torde i stället vara den bästa grunden för att analysera förhållandena och förbättra alla invånares förutsättningar att fungera väl i Sverige, oavsett etnisk härkomst.
. . Syftet med Brå:s projekt om brott bland svenskar och invandrare är att med vetenskapliga analysmetoder undersöka hur ”svensk och utländsk bakgrund” tillsammans med andra sociala faktorer bidrar till att förklara registrerad misstänkt brottslighet. Rapporten som här presenteras sammanfattar svenska och internationella undersökningar på området. Vidare presenterar och diskuterar rapporten några grundläggande uppgifter från ett omfattande statistiskt material. De redovisade resultaten belyser främst sådana frågor som tas upp i den allmänna debatten om invandrare och brott och som Brå får många frågor om.
. . Rapporten har författats av docent Peter L. Martens, verksam vid Brå, och enhetschef Stina Holmberg. Underlaget till rapporten har tagits fram av Peter Martens och redigerats av Stina Holmberg. Rapporten har vetenskapligt granskats av professorerna Jerzy Sarnecki vid Stockholms universitet och Sten Höglund vid Umeå universitet. Värdefulla synpunkter har lämnats av professor Eckart Kühlhorn och docent Henrik Bachner.

Postumt riktas ett särskilt varmt tack till Jan Ahlberg, tidigare enhetschef på Brå, för stöd och värdefulla synpunkter under arbetets gång.

Stockholm i december 2005
Jan Andersson Stina Holmberg
Generaldirektör Enhetschef

.

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att uppdatera den bild av invandrares registrerade brottslighet som presenterats i tidigare forskning. I första hand har avsikten varit att jämföra resultaten från Brå:s förra studie med resultat från motsvarande data från senare år. De senaste tillgängliga uppgifterna om personer som är misstänkta för brott med svensk respektive utländsk bakgrund och sträcker sig fram till och med år 1989. Sedan dess har närmare 300 000 flyktingar kommit till Sverige. Även antalet personer födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar har ökat. Samtidigt har 1990-talets lågkonjunktur inneburit ökade svårigheter för dessa grupper. Andelen av dem som var arbetslösa och beroende av socialbidrag ökade, liksom boendesegerationen.
. . Det är mot denna bakgrund som Brå har funnit det motiverat att studera i vilken utsträckning personer med utländsk bakgrund är registrerade som misstänkta för brott. Den brottsperiod som belyses är femårsperioden 1997–2001, det vill säga tolv år efter den period som Brå studerade förra gången (1985–1989). Studien avser endast personer som var folkbokförda i Sverige under perioden, inte personer som endast tillfälligt vistades i Sverige.

BILDEN FRÅN TIDIGARE SVENSKA STUDIER
Tidigare svenska studier om invandrares brottslighet har visat att de som är födda utomlands har högre registrerad brottslighet än de som är födda i Sverige. I Brå:s studie från åren 1985–1989 var resultatet att det var dubbelt så vanligt att utrikes födda personer var registrerade för brott jämfört med personer som var födda i Sverige av två svenskfödda föräldrar. Även svenskfödda med en eller två utrikes födda föräldrar var oftare registrerade för brott än de med två svenskfödda föräldrar. Det var 1,5 gånger vanligare att de var registrerade som misstänkta för brott.

INTERNATIONELLA STUDIER GER DELVIS ANDRA RESULTAT ÄN SVENSKA
De flesta nutida internationella undersökningar om registrerad brottslighet visar, liksom de svenska studierna, att utrikes födda i större utsträckning tenderar att vara registrerade för brott än inrikes födda. Men det finns äldre amerikanska studier som visar det motsatta, nämligen att personer som invandrat till ett nytt land tenderar att begå brott i mindre utsträckning än inrikes födda med två inrikes födda föräldrar.
. . En annan aspekt som internationella undersökningar särskilt uppmärksammat är brottsligheten bland dem som är födda i det nya landet och har en eller två utrikes födda föräldrar. Den generella bilden som dessa studier ger är att denna grupp i större utsträckning är registrerad för brott än både de utrikes födda och inrikes födda av två inrikes födda föräldrar.
. . Vid tolkningen av dessa resultat lyfts ofta fram att en del barn till utrikes födda, som växer upp i det nya samhället, slits mellan två kulturella världar. De upplever dessutom ofta sin situation och sina framtida möjligheter

som mer begränsade än jämnåriga med inrikes födda föräldrar, vilket kan leda till att de blir frustrerade och alienerade.

MAJORITETEN AV DEM SOM REGISTRERATS FÖR BROTT
ÄR FÖDDA I SVERIGE AV SVENSKFÖDDA FÖRÄLDRAR
Brå:s studie omfattar samtliga folkbokförda personer i Sverige som var 15 – 51 år år 1997. Det rör sig om cirka 4,4 miljoner individer. Närmare 60 procent av de nästan 1 520 000 brotten som dessa personer var registrerade för under perioden kan hänföras till personer födda i Sverige av två svenskfödda föräldrar. Nästan en fjärdedel av brotten är registrerade på utrikes födda och närmare 20 procent på svenskfödda personer med en eller bägge föräldrarna födda utomlands.
. . Brå har, med utgångspunkt från detta, försökt skatta hur samtliga anmälda brott fördelar sig på olika grupper. Bilden förändras då något, främst eftersom även de brott som begåtts av personer som inte är folkbokförda i Sverige kommer att inrymmas. Denna grupp beräknas svara för 7 procent av de anmälda brotten under perioden. Det är en ökning från 3 procent i Brå:s förra studie.

DE SOM ÄR FÖDDA UTOMLANDS ÄR OFTARE REGISTRERADE
FÖR BROTT ÄN SVENSKFÖDDA PERSONER
De allra flesta i de studerade grupperna är inte misstänkta för något brott alls under den studerade femårsperioden Det gäller oavsett etnisk bakgrund. Andelen i de olika grupperna som inte är misstänkta för något brott alls, varierade mellan 88 och 95 procent.
. . Andelen som är misstänkta för brott är dock högre bland dem som är födda utomlands eller har en eller två utrikes födda föräldrar, jämfört med dem som är födda i Sverige av två svenskfödda föräldrar. Det är två och en halv gånger så vanligt att utrikes födda är registrerade som misstänkta för brott jämfört med svenskfödda personer med båda föräldrarna födda i Sverige. De har alltså en ”överrisk” på 2,5. För dem som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar är det dubbelt så vanligt som bland svenskfödda personer med båda föräldrarna födda i Sverige. Deras ”överrisk” är således 2. Bland dem med en svenskfödd och en utrikes född förälder är risken 1,4 gånger större. Det mönster som framträdde i Brå:s förra studie, nämligen att risken att vara registrerad för brott var lägre bland ”invandrarnas barn” som var födda i Sverige än bland dem som själva hade invandrat till Sverige, visar sig således även i den nya studien.

HÖGRE ÖVERRISKER FÖR VISSA BROTT ÄN ANDRA
Bryter man ner materialet på olika brottstyper är andelen misstänkta i varje grupp avsevärt lägre. Andelen utrikes födda som är misstänkta för ett tillgreppsbrott (BrB kapitel 8 ) eller ett brott mot person (BrB kapitel 3 ), där misshandelsbrotten ingår, ligger på drygt fyra procent för respektive brottstyp under den femåriga observationsperioden. För övriga typer av brott är andelen av de utrikes födda i populationen lägre. Man kan samtidigt konstatera att de utrikes föddas överrisk att vara registrerade för brott är högre för vissa brott än för andra. Det är till exempel fyra gånger vanligare att

utrikes födda är misstänkta för dödligt våld och rån jämfört med personer födda i Sverige av svenskfödda föräldrar. Det innebär att 0,03 procent av dem som är födda utomlands var misstänkta för dödligt våld under perioden och att 0,35 procent var misstänkta för rån.

”INVANDRARNAS BARN” ÄR OFTARE REGISTRERADE FÖR TYPISKA UNGDOMSBROTT
Som helhet intar de som är födda i Sverige med minst en utrikes född förälder, en mellanposition när det gäller att vara misstänkta för brott. Det är mindre vanligt i den gruppen att vara misstänkt för olika typer av brott än i gruppen med personer som själva är födda utomlands, men det är vanligare än bland svenskfödda med två svenskfödda föräldrar. Det finns dock vissa brottstyper som är vanligare i den gruppen än i båda de övriga grupperna. Det rör sig i huvudsak om brott som ungdomar (oavsett härkomst) generellt sett svarar för en stor andel av. Det gäller bilstöld, skadegörelse, rattfylleri, narkotikabrott inklusive brott som endast avser eget bruk, brott mot vapenlagen och knivförbudslagen.

BILDEN GANSKA STABIL JÄMFÖRT MED BRÅ:S FÖRRA STUDIE
Om man jämför resultaten med vad som framkom i Brå:s förra studie är bilden relativt oförändrad. För dem som är födda i Sverige och har en eller två föräldrar som är födda utomlands är överrisken i stort sett densamma som för tolv år sedan; 1,6 jämfört med 1,5 i förra studien. För de utrikes födda har överrisken ökat något mer, från 2,1 i förra studien till 2,5 i denna.

ÄR ÖVERRISKERNA HÖGA?
Det kan diskuteras om de olika gruppernas överrisker ska ses som höga eller inte. Som exempel kan nämnas att skillnaden mellan män och kvinnor, när det gäller brottslighet, är större än skillnaderna grundade på om en person är född i Sverige eller inte. Det är 3,5 gånger vanligare att män är misstänkta för brott än kvinnor. När det gäller grövre brott är skillnaderna mellan män och kvinnor ännu större. Det är också mer än sex gånger vanligare att personer vars familj haft socialbidrag är registrerade för brott än personer vars familj inte haft det.

GRUPPER FRÅN VISSA URSPRUNGSOMRÅDEN
ÄR MER ÖVERREPRESENTERADE ÄN ANDRA
Andelen personer som är misstänkta för brott är större i grupper från vissa geografiska områden än från andra. Det gäller till exempel vissa delar av Afrika, till exempel Nordafrika, och Västasien. De som kommer från västra Europa, Sydostasien och USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland tillhör de grupper som i minst utsträckning är misstänkta för brott bland de utrikes födda. Det som utmärker de områden, där de som invandrat till Sverige i särskilt stor utsträckning är misstänkta för brott, är att levnadsbetingelserna där skiljer sig från levnadsbetingelserna i västländer. Därtill kommer att de som kommer från dessa områden ofta ”tvingats” lämna sitt hemland

som flykting medan de som kommer från västländer oftast kommer utifrån ett mer fritt val.
. . Men nordafrikaners högre överrisk innebär inte att personer från Nordafrika svarar för en stor del av den misstänkta brottsligheten i Sverige. Deras andel är tvärtom mycket liten. De som dominerar är i stället nordbor. Personer från Finland, Norge, Danmark och Island utgör närmare 5 procent av de misstänkta medan personer från Nordafrika utgör 0,7 procent. Det hänger naturligtvis bland annat samman med att det inte finns särskilt många personer i Sverige som är födda i Nordafrika. Antalet invandrare från de nordiska grannländerna är mycket större.

INVANDRING I TIDIG BARNDOM EN SKYDDSFAKTOR MOT BROTTSLIGHET
Internationell forskning visar att utrikes födda personer som kommer till det nya landet under sina första levnadsår har lättare att anpassa sig än de som kommer när de är i skolåldern. Brå:s studie tyder på att denna allmänna iakttagelse även tycks gälla ifråga om brottsligt beteende. De som invandrat i mycket unga år, det vill säga före skolstart, är i relativt liten utsträckning registrerade som misstänkta för brott. Den grupp som var i skolåldern och upp till de senare tonåren när de kom till Sverige var den som i störst utsträckning var registrerade för brott.

ÖVERRISKERNA MINSKAR OM ANDRA SOCIALA FAKTORER BEAKTAS
Från tidigare forskning vet man att vissa bakgrundfaktorer, som ålder och kön, samvarierar med risken för brottslighet. Mot denna bakgrund har Brå gjort en så kallad standardisering av materialet med avseende på kön, ålder, utbildning och förvärvsinkomst. Standardiseringen innebär att de olika grupperna genom en statistisk beräkning ”likställts” när det gäller dessa faktorer. Alla grupper får med denna beräkning en lika stor andel män, samma andel yngre och så vidare. Det visar sig då att de utrikes föddas överrisk minskar från 2,5 till 2,1. Även överrisken i gruppen som är född i Sverige av två utrikes födda föräldrar minskar påtagligt, från 2,0 till 1,5. Ett skäl till det är att dessa grupper har en större andel unga män med låg utbildning och inkomst jämfört med dem som är födda i Sverige av två
svenskfödda föräldrar.
. . Däremot förändras inte överrisken nämnvärt för svenskfödda med en utrikes född förälder. En förklaring till det är att denna grupps ”profil” när det gäller dessa faktorer är mer lik den grupp som är född i Sverige av två svenskfödda föräldrar.

.

Diskussion

BILDEN I HUVUDSAK DENSAMMA SOM I BRÅ:S FÖRRA STUDIE
Invandrares risk att vara registrerade för brott har inte förändrats på något markant sätt sedan Brå:s förra studie som avsåg förhållandena under slutet av 1980-talet. Det innebär följande:

De allra flesta invandrare är inte registrerade för brott, vare sig i den förra studien eller i den nya.

Överrisken för att vara registrerad för brott har ökat i gruppen utrikes födda men är i princip oförändrad bland dem som är födda i Sverige av en eller två utrikes födda föräldrar. De utrikes föddas överrisk har ökat från 2,1 till 2,5. Om man genom standardisering tar hänsyn till skillnader mellan grupperna när det gäller ålder, kön, utbildning och inkomst, minskar de utrikes föddas överrisk till 2,1.
Att överrisken för de utrikes födda har ökat beror inte på att vissa invandrargrupper i dag i större utsträckning är registrerade för brott än för 12 år sedan. Ökningen förklaras i stället i huvudsak av att antalet personer i Sverige som tillhör de flyktinggrupper, som redan i tidigare studier visat sig ha en särskilt hög överrisk, har ökat.
Mönstret att ”invandrarnas barn” i Sverige i mindre utsträckning är registrerade för brott än de som själva invandrat, vilket är internationellt ovanligt, står sig även i den nya studien.

Att bilden när det gäller invandrares registrerade brottslighet har förändrats så lite kan tyckas anmärkningsvärt med hänsyn till de förändringar som skedde i samhället under 1990-talet. Dels kom stora nya flyktinggrupper till Sverige, dels försvårades situationen på arbetsmarknaden, vilket i hög grad drabbade invandrarna. Andelen ”fattiga”¹ bland dem som invandrat ökade, liksom bostadssegregationen. Att invandrares överrisk att vara registrerade för brott legat relativt konstant under lång tid, trots att antalet personer som själva invandrat eller har föräldrar som är invandrare, gradvis ökat och det omgivande samhället som möter dem förändrats, är dock något som konstaterats redan i tidigare studier. I von Hofers, Sarneckis och Thams studie från 1997 visas således att invandrares överrisk för lagföring hade varit relativt konstant sedan 1970-talet. Även de finner skäl att lyfta fram det faktum att utvecklingen varit så stabil, detta trots att skälen för invandringen förändrats – från arbetskraftsinvandring till anhörig- och flyktinginvandring – och trots att invandrarna kommer från alltmer avlägsna länder.

SELEKTION TORDE FÖRKLARA EN VISS DEL AV ÖVERRISKEN
Även om invandrares överrisk att vara registrerade för brott inte har ökat så mycket sedan Brå:s förra studie, så kan den konsteras även i denna studie. Hur ska då denna ökade risk förstås? Den fråga som först måste diskuteras är i vad mån överriskerna beror på faktiska skillnader i brottslighet mellan de personer som har invandrarbakgrund och de som inte har det. Eller beror överriskerna främst på selektion när brott anmäls eller uppmärksammas av polisen?
. . Brå:s bedömning utifrån nuvarande kunskapsläge är att selektion vid polisanmälan och selektion i polisens spaningsarbete kan förklara en viss del av de överrisker att registreras för brott som redovisas. Det är också rimligt att anta att denna selektionseffekt är större ju mer gruppen skiljer

¹ Det vill säga hade inkomster under socialbidragsnorm (Socialstyrelsen, 2001, kapitel 4).

sig utseendemässigt och kulturellt från dem som har svensk bakgrund. Det skulle tala för att överskattningen av gruppens faktiska brottslighet skulle vara särskilt stor för de grupper som har högst överrisker, det vill säga de från vissa delar av Afrika och Västasien. Om det hade varit möjligt att studera den faktiska brottsligheten i olika grupper hade skillnaderna i andelen som begått brott troligen varit något mindre än vad som redovisas i denna studie.
. . Brå:s bedömning är dock att selektionen ändå förklarar en mindre del av överriskerna och att resultaten kan användas för att diskutera mönster och utveckling när det gäller brottsligheten i olika grupper.

FAKTORER SOM KAN BIDRA TILL ATT INVANDRARE OFTARE BEGÅR BROTT
Vad är det då i invandrares livssituation som skulle kunna förklara att de oftare är registrerade för brott än andra? Det är främst tre faktorer som brukar lyftas fram:

Det är svårt att bryta upp från hemlandet och bosätta sig i ett nytt land.
Sociala faktorer som generellt ökar risken för brott är vanligare bland invandrare.
Det mottagande som invandrare får i Sverige har brister.

SVÅRT ATT BRYTA UPP FRÅN HEMLANDET OCH BOSÄTTA SIG I ETT NYTT LAND
Det som alla invandrare som kommer till Sverige har gemensamt är att de brutit upp från sitt hemland och bosatt sig i ett nytt land. Att varaktigt lämna sitt hemland och de band man har där, inrymmer en rad svårigheter, oavsett skälet till utvandringen. Man måste skiljas från en miljö som man känner, från vänner och släktingar. Man anländer till en främmande miljö, ett nytt språk och i olika mån också en ny kultur. För många av de flyktingar från krigsdrabbade länder, som kom till Sverige under 1990-talet, tillkommer att de haft traumatiska upplevelser både i hemlandet och under flykten, som de måste bearbeta samtidigt som de ska slussas in i det svenska samhället (Allwood och Franzén, 2000). De flesta invandrare lyckas trots dessa svårigheter anpassa sig till det nya livet i Sverige. Men bland dem som känner utanförskap och upplever att de har bristande livschanser, kan risken för brottsligt beteende öka (Martens 1997; von Hofer, Sarnecki och Tham, 1997)

SOCIALA FAKTORER SOM ÖKAR RISKEN FÖR BROTT
Det finns många studier som visar att utrikes födda som grupp har sämre sociala förutsättningar och en sämre social situation än genomsnittssvensken. Det gäller till exempel utbildning, arbete, inkomst boende samt fysisk och psykisk hälsa. Dessa faktorer påverkar generellt risken för brottslighet. Som framgår av studien har Brå i ett avsnitt redovisat hur resultaten påverkas om man genom standardisering ”likställer” alla grupperna i studien med avseende på utbildning och förvärvsinkomst (samt ålder och kön). Det visar sig då att skillnaderna i andelen som är registrerade för brott i de olika grupperna minskar något. Särskilt faktorn förvärvsinkomst tycks vara av

betydelse. Det är heller inte otänkbart att en ytterligare analys av skillnader i levnadsbetingelser skulle ge ytterligare ”förklaringar” till de utrikes föddas överrisker att vara registrerade för brott.

BRISTER I MOTTAGANDET
Den tredje möjliga förklaringen, som är starkt sammankopplad med de två tidigare, är att mottagandet av invandrarna till Sverige, inte överbryggar deras svårigheter, så som det borde. Utbredda fördomar om invandrargrupper bidrar enligt flera forskare till att myndigheter och olika institutioner ibland utsätter invandrargrupper för en strukturell negativ särbehandling (de los Reyes och Winborg, 2002; Kamali, 2005). Tydligast kommer detta kanske fram i forskningen om invandrarnas situation på arbetsmarknaden (Höglund, 1998; Sidebäck m.fl., 2000; SOU 2001:79). Men fördomar
kan också vara en bidragande förklaring till den allt starkare etniska boendesegregationen. På vissa håll har det gått så långt att utrikes födda familjer, barn och unga knappast alls träffar och talar med personer som inte har utländsk bakgrund. Denna segregation riskerar att öka en vi- och dom-syn, som försvårar invandrarnas möjligheter att integreras i Sverige och känna sig solidariska med det svenska samhället. Särskilt för ungdomar torde dessa faktorer innebära en ökad risk för brottslighet.

Läs hela rapporten på följande länk:

Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet

Denna rapport är starkt omdiskuterad och media, framförallt Aftonbladet, har upprepade gånger gått ut och hävdat att den inte ens existerar. Därför har jag valt att publicera delarna Förord, Sammanfattning och Diskussion på min blogg i syfte att öka kännedomen om rappportens faktiska existens. Klicka gärna på länken ovan om du vill läsa hela rapporten. Rapporten är mycket grundlig och behandlar brottslighet bland invandrare jämfört med brottslighet bland etniska svenskar. Invandrarnas överrepresentation i brottsstatistiken och vilka invandrade grupper som är mest överrepresenterade och för vilka brott tas också upp. Vissa etniciteter pekas tydligt ut som mer brottsbenägna än andra.

Artiklar och kommentarer till denna rapport:

Migrationspolitiken och samhällsutvecklingen – Aftonbladet

”Kulturarv ligger bakom invandrarnas brottslighet” – Dagens Nyheter

Är brottsligheten högra bland invandrare än bland svenskar? – Socialdemokraterna.se

Invandrare misstänks oftare för brottslighet – Svenska Dagbladet

Rapport om brott bland invandrare väcker debatt – Sydsvenskan