Fiffel, lögner och båg. Det verkar vara politikens vardag. Nyligen har framförallt Dagens Nyheter målat upp moderater som riktiga fifflare, röstfusk och den ena skandalen efter den andra avslöjas. Men i hur stor utsträckning är det egentligen en skandal? Några lokalpolitiker misstänks ha försökt köpa sig röster genom att värva medlemmar med tvivelaktiga metoder. Framförallt i invandrartäta Tensta/Rinkeby har somalier värvats som ”röstboskap”, de har uppmanats att rösta på vissa kandidater för att få upp dessa så högt upp på moderaternas listor som möjligt. Syftet är att få in politikerna på viktiga, ofta välavlönade positioner i kommunfullmäktige, Riksdag eller Landsting, på bekostnad av andra moderater. Upprörande? Kanske. Men egentligen bara om man är medlem i Moderaterna.
Hela proceduren är, oavsett vad media vill få den att framstå som, inget annat än en intern partipolitisk angelägenhet. Fusket sker endast på bekostnad av andra moderata politiker, vilket tidningarna inte gärna berättar om för läsarna. Man vill helt enkelt ha en bra story, då kan man inte gärna presentera hela sanningen för läsaren. Det brukar inte Dagens Nyheter vilja göra, på DN är man duktiga på att förvanska fakta. På valdagen får du en valsedel i handen, tycker du inte om turodningen kan du kryssa för en annan kandidat eller rösta på ett annat parti om du hellre vill det. Om du inte brukar rösta på Moderaterna så berör skandalen inte dig överhuvudtaget.
Moderaterna måste inte välja sina representanter demokratiskt om man inte vill, man kan lotta fram dem eller låta dem som har mest pengar få företräda partiet. Nu är detta däremot inte brukligt inom Moderaterna, man vill välja sina företrädare genom demokratiska val, därför har skandalen uppstått. Man behöver däremot inte gå långt för att hitta andra partier som uttryckligen inte väljer sina företrädare på demokratisk väg. Mona Sahlin valdes inte demokratiskt till partiordförande för Socialdemokraterna 2007. En majoritet av distrikten var emot henne, in i det sista kämpade Göteborgare och Skåningar för att hindra henne från att bli partiledare, men fick slutligen ge upp för partistyrelsens vilja. Det blev däremot ingen medial skandal helt enkelt därför att demokrati inte är den normala nomineringsproceduren i Socialdemokratiska Arbetarpartiet. Och det är absolut inget ”fel” med det, det är som sagt en intern partipolitisk angelägenhet.
Inte så konstigt egentligen att Mona Sahlin mötte sådant enormt motstånd som kandidat. Det finns värre saker i hennes förflutna än att hon fifflat sig till förtroendeposter och nu t.o.m partiledarposten. Om man backar tillbaka till 90-talet när Mona Sahlin var föremål för en brottsutredning hittar vi svaret. Nej, det var inte bara en Toblerone det handlade om. Expressen, den tidning som avslöjat skandalen, skrev följande i samband med att Mona Sahlin valdes till partiledare:
Mona Sahlin avslöjade, i förbigående, att hon haft svart dagmamma. Det var inte något som fällde en minister på den tiden (1990). Inte heller att hon struntade i att betala tv-licensen (1993). Nej, Mona Sahlin var 1995 den enda och ohotade kandidaten till att ta över efter Ingvar Carlsson. Då avslöjade Expressen att Sahlin, som då var vice statsminister, tagit ut tusentals kronor i kontanter på sitt betalkort som hon hade i tjänsten för att betala arbetsresor och andra omkostnader. Hon hade också köpt kläder och hyrt bil privat och använt kortet på semestern för tiotusentals kronor. När hon krävdes på pengarna struntade hon i att betala, ofta i månader. Inte förrän Expressen skrev om dessa otillåtna ”lån” av skattebetalarnas pengar slutade Mona Sahlin att missbruka sitt kort.
På ett skickligt sätt har sedan Mona Sahlin och ett gigantiskt PR-maskineri lyckats bagatellisera hela incidenten till att gälla en futtig Toblerone. PR är Socialdemokraterna duktiga på, i det avseendet är man mer företag än politiskt parti. I någon slags ohelig maskopi med media har man lyckats dölja det faktum att Socialdemokraterna har ett öppet antisemitiskt kommunalråd i Malmö. Upprepade gånger har han anklagat judarna för än det ena än det andra. När judar utsatts för trakasserier har han påstått att judarna får skylla sig själva för att de är judar. Fiffel på fiffel alltså, istället för att göra rent hus med brottsbelastade och antisemitiska partikamrater, lägger man locket på.
Nu vill Mona bli nästa statsminister, och om opinionssiffrorna håller i sig är hon det efter valet i år. Om jag hade varit socialdemokrat hade inte jag heller velat ha henne som vare sig partiledare, minister eller någonting annat, så jag har full förståelse för de socialdemokratiska gräsrötterna. Läs gärna hela Expressen-artikeln: Nej det handlade inte bara om Toblerone…
Tjena Bloggo!
Har spenderat den lilla tid jag har till läsning på internet åt Newsmill den senaste tiden och debatten om Darwins teori som några personer relaterade till Claphaminstitutet initierat… Som sagt, finns annat intressant som är väl värt att diskutera när det gäller vår kultur och hur vi vill forma vårat framtida samhälle än invandringspolitik…
Förövrigt så har jag sett att DN just nu genomför en artikelserie om integration och segregation i Stockholm efter att läsare röstat fram att det området borde undersökas. Det måste du väl ändå tycka vara något positivt eller? Stod bla idag om problem som uppstår när måga asylsökande kommer på en gång.
Hej Daniel. När jag började blogga hade jag nog aldrig anat att jag skulle hamna där jag är idag. Då var jag övertygad om att jag inte skulle rösta på SD i höst, nu är situationen omvänd. Jag har inte särskilt höga tankar om Dagens Nyheter, jag skummar som bäst igenom en och annan artikel. Jag litar inte längre på det de skriver. Det som är värst i hela den här historien är den mediala censuren och åsiktslikriktningen. Den är skrämmande och den är fascistisk. Om svenskar går till valurnorna i höst och tycker att mångkultur är bra och att invandringen fungerar som den ska, så får de gärna tycka det. Men, man måste ges möjlighet att höra alla sidor i debatten, man måste ges chans att fatta ett beslut utifrån objektiva fakta. Den möjligheten ges man inte idag.
Intressant iakttagelse, men hon blev väl ändå framröstad demokratiskt tillslut. Även fast alla andra kandidater ”försvunnit” så det bara fanns hon kvar för medlemmarna att ”rösta” på?