Att vara neutral och saklig är en konst, inget för dagens journalister. Jag tänker på ett specifikt fenomen jag uppmärksammats på. Ofta läser man artiklar av typen ”högerextrema Nationaldemokraterna” eller ”Främlingsfientliga Sverigedemokraterna”. Jag tror att de flesta läsare vid det här laget känner till åtminstone det senare av partierna och ser inte varför media behöver lägga en värdering i sin benämning. Ja, Dagens Nyheter, alla vet att ni ogillar allt som inte heter Miljöpartiet eller Maria Wetterstrand. Men försök i alla fall. Läsarna har rätt till nyans, perspektiv och en liten smula saklighet.
Hur ofta skriver ni om ”Kapitalistiska Moderaterna”, ”Frireligiösa Kristdemokraterna” eller ”Bidragsivrarna Socialdemokraterna”? Aldrig? Jag tänkte väl det. Man skriver bara ut partinamn och så låter man det vara bra så, låt läsaren få tänka och skapa sig en uppfattning på egen hand.
DN bör ta rubriksättaren i örat.
Det är ju uppenbart att det inte är ND som har bråkat – bråket uppstod efteråt, därför att motdemonstranter angrep ND-folket.
Det är häpnadsväckande en sån feghet DN visar inför sanningen.
Ska man dra slutsatsen att sanningen är lika framträdande i DNs övriga rubriker?