Vad är ett människoliv värt?

I somras chockades vi av nyheter där unga människor mördades av jämnåriga kamrater eller bekanta. I kanske det mest uppmärksammade fallet, Sturebymordet, planerades och genomfördes mordet på Therese Johansson Rojo av två jämnåriga kamrater. Idag kom domen i hovrätten, ett år och åtta månaders fängelse. Domen i ett annat uppmärksammat mål avkunnades också idag av hovrätten i Göteborg. En 16-årig flicka våldtogs, misshandlades och dränktes i Borås i augusti. Svenska Dagbladet skriver: ”Pojken blev arg på flickan för något hon sade när de två befann sig vid en busshållplats. Han slog och sparkade henne i huvudet, våldtog henne och släpade ner henne till en bäck där hon hamnade med ansiktet under vattnet.” Straffet? Tre års ungdomsvård.

20 månader respektive tre år. Är det vad ett människliv är värt? Eller är det bara värdet på en kvinnas liv? Är män värda mer? Gärningsmännen är så unga, de förtjänar en andra chans menar vissa. De måste få komma tillbaka i samhället, göra om och göra rätt. De måste få en andra chans, visst är de värda det? En andra chans, en tredje chans, en fjärde chans, en femte chans? När får Therese sin andra chans? När får hon sin första? Vill vi ha ett samhälle där en man som våldtar och dränker sina offer får gå fri? Om tre år är han 20, då är han en fri man. Då har han avtjänat sitt straff. Ta ett liv och plikta med tre av dina egna år, sedan låter vi udda vara jämnt. Det finns inget som tyder på att han inte kommer att göra samma sak igen. Tvärtom, återfallsrisken är stor. Nästa gång kan det vara du som står och väntar på bussen eller kanske din dotter. Det kan vara din flickvän eller din syster som polisen fiskar upp resterna av ur en bäck.

För brott begås av sådana som begått brott förut. Det är den dystra sanningen. Minns Malexandermorden? Två polismän sköts ihjäl. Tony Olsson var inte bara en tidigare dömd våldsman, han var dessutom på rymmen undan rättvisan efter en permission. Tony Olsson fick livstids fängelse, det fick Jackie Arklöv också. Även Andreas Axelsson fick livstid, trots att han aldrig dödade någon. Han var med när det hände, det räckte ansåg domstolen, offren var poliser, de var män och de var fäder. En man är värd mer!

Permission, att ha semester från sitt straff. Passa på att åka hem till ditt gamla ex och våldta henne, bara du är tillbaka före nio. För det är sådant som händer och har hänt. Hundratals kvinnor fruktar dagligen för sina liv, är det idag han ska dyka upp. Dör jag idag? Han slog mig inte så hårt, så han är ute igen om några månader.

Personligen förespråkar jag ett rättsväsen där en domstol måste pröva varje enskilt frisläppande. Om någon anses för farlig för samhället, släpps denne helt enkelt inte ut igen. Det handlar inte om vård eller straff, det handlar om rättvisa och i det här fallet en kvinnas rätt att få leva ett liv i trygghet.

På lördag om åtta dagar utvecklar jag denna tes mer ingående, missa inte den artikeln!

Imorgon kommer sista delen i artikelserien Trädgårdsstadens lummiga grönska, som egentligen skulle ha publicerats redan förra helgen. Missa inte den sista delen!

AB DN DN DN SvD SvD