I förra veckan offentliggjorde Google att man utsatts för ett massivt cyberangrepp i slutet av förra året. Attacken beskrevs i ett pressmeddelande som ”mycket sofistikerad och riktad mot företagets infrastruktur”. Vidare uppgav Google att attacken delvis lyckats och att hackers kommit över så kallad ”intellektuell egendom”, vilket kan vara allt ifrån företagshemligheter, källkod till program, koder och lösenord eller liknande. En huvudsaklig måltavla för attacken ska ha varit kinesiska människorättsaktivister i Kina, Europa och i USA. Några dagar senare offentliggjordes att det med största sannolikhet var en attack initierad av den kinesiska regimen.
I januari 2006 lanserades Google i Kina och företaget gick då med på kinesisk censur av sökresultaten. Man försvarade beslutet med att tillgången till information utifrån för kineserna övervägde nackdelarna med att filtrera bort vissa resultat. I ljuset av det massiva cyberangreppet har man nu gjort helt om, Google har förklarat att man nu tar bort all filtrering för de kinesiska surfarna. Nu ska det alltså bli fritt fram för alla som vill att läsa om exempelvis massakern på Himmelska fridens torg, man ska kunna få läsa om konsekvenserna av Mao’s stora språng och alla miljoner människor som dog. T.o.m Kinas invasion och ockupation av Tibet ska Kinas 1,3 miljarder människor få lära sig mer om.
Nu är det dags för nästa skräll relaterad till Kina. Det visar sig att intresset för den kinesiska regimen att delta i räddningsarbetet i Haiti är mycket svalt. Anledningen uppges vara Haitis stöd till den taiwanesiska exilregeringen. 4,2 miljoner dollar, ungefär 30 miljoner kronor är allt Kina utlovat i stöd. Det ska jämföras med de 180 miljoner kronor svenska staten bidrar med och de 50 miljoner svenska folket bidragit med i form av frivilliga gåvor. USA, har som jag tidigare skrivit om, varit den mest betydelsefulla och förmodligen det land som kommer att få ta det mest långsiktiga ansvaret för återuppbyggnaden av Haiti. Det har talats om att göra Haiti till amerikanskt territorium i stil med Puerto Rico. Tusentals amerikanska räddningsarbetare och utrustning är på plats och minst 100 miljoner dollar har den efter finanskrisen skuldtyngda amerikanska staten utlovat i ekonomiskt stöd.
Reaktionerna har inte låtit vänta på sig. Framförallt boende i New Orleans har reagerat mycket kraftigt. Där sitter många med skulder upp över öronen i de statliga 30-åriga krislån man tvingades ta för att bygga upp sina hem efter orkanen Katrina 2005. Man ifrågasätter nu varför haitierna verkar få pengar utan krav på motprestation, medan man själva får betala för den hjälp man fick. Vissa menar att USA tar ett orättvist stort ekonomiskt ansvar för andra länder och undrar varför inte andra gör mer. Kina har nämnts i den debatten, ett land vars ekonomi verkar växa ohämmad av den globala konjunkturen.
Något annat som får känslorna i gungning är att amerikansk hjälp var på plats i Haiti efter knappt två dygn, men att det tog nästan fem dygn när Katrina slog till på hemmaplan. Oacceptabelt, anser många. En boende i Lousiana vittnar om hur han nekats ersättning av försäkringsbolaget, banken såväl som staten och nu lever i ett halvfärdigt hus utan kök. Han har fått bygga upp hela huset själv för egna pengar. Han hade turen eller oturen att bo i ett område som inte drabbats lika omfattande och därför inte prioriterades. Andra menar att jämförelserna är orättvisa, haitierna bodde i extrem fattigdom redan innan jordbävningen och den amerikanska medmänskligheten är sådan att det är en självklarhet att hjälpa dem som mest behöver det, oavsett nationalitet.
Relaterade artiklar:
