Jimmie Åkesson är en underskattad retoriker, han är van vid att debattera i underläge. Han har alla andra partier, hela riksdagen, men även partier utanför riksdagen som opposition. Nationaldemokraterna är ett resultat av att medlemmar uteslutits ur SD. Har man ont om tid på sig för att få ut sitt budskap innan maskerade aktivister på den andra sidan den politiska skalan dyker upp, så blir man snart duktig på att få mycket sagt på kort tid.
Jimmie Åkesson är duktig på att sluta leden, han har varit flitig med att rensa bort oönskade åsikter ur partiet. Sverigedemokraterna idag är inte samma parti som det var för tio år sedan, det är som Jan Guillou uttryckte det ett kapat parti. Jimmie Åkesson har själv riskerat mycket för att sätta stopp för nazistiska och fascistiska åsikter i partiet. Att gå in i en debatt och tro att han ska använda samma retorik som användes på torgmöten i början av 90-talet är naivt. Det är sådant han själv tagit strid i partiet för att bli av med.
Tyvärr är det vad Maud Olofsson verkar tro när hon debatterar. Hon har helt enkelt inte läst på och vet inte vem Jimmie Åkesson är eller vad han står för. Hon ser Jimmie Åkesson som en nynazist och tror att det räcker med att sätta sig i morgonsoffan med honom på TV för att vinna debatten. Aftonbladet påstår att han säger saker han inte sagt och till Jimmie Åkesson har man sagt att man tar sig friheten att påstå vad man vill. Debatten har dessutom blivit censurerad, Aftonbladet släppte ett videoklipp på sin hemsida där de klippte och klistrade ihop frågor med svar man själv tyckte passade den egna agendan bättre. De ville bättra på lite, allt för den egna politiska vinningens skull.
Med sådana antidemokratiska metoder, mitt framför ögonen på folk, är det inte konstigt att Jimmie blir en martyr. Fokus flyttas ifrån det politiska budskapet och regeringsdugligheten till debattmetoderna i sig. Media anklagar Jimmie för att vara antidemokratisk, men hela svenska folket kan se hur media vinklar, klipper och ändrar själva. De använder i demokratins namn icke-demokratiska metoder för att vinna debatten. I skenet av det, framstår Jimmie plötsligt som en frihetens kämpe och Aftonbladet’s Jan Helin och Dagens Nyheters Thorbjörn Larsson verkar inte förstå varför. För dem betyder uppenbarligen ord som demokrati och åsiktsfrihet ingenting. De är ord som kan användas på en ledarsida, eller för att fylla ut en proffsig debattartikel. De inser inte att folk ser skillnad på det som bara är ord och fagra löften och det som är sant, genuint och verkligt.
Relaterat:
Takk for en god og seriøs analyse. Det kan man virkelig savne i den svenske debatten om disse emnene! Fortsett å skrive!!
Jag har precis upptäckt din blogg för någon dag sedan och läst det mesta som står i den. Jag tycker den är fantastisk. Det är kul att se någon som ser igenom censurförsök, förtal och annat i svensk media och försöker hålla sig till fakta oavsett vilka politiska riktningar det gäller.
Hoppas du skriver mycket mer i framtiden.